Safari i Etosha

Sista dagarna av min road trip spenderade jag i Etosha, Namibias popularaste nationalpark som erbjuder klassisk afrikansk safari. Nagot som talar for Etosha i jamforelse med manga andra nationalparker som erbjuder safari (t.ex. Serengeti) ar att har far man (om man vill) kora runt pa egen hand inom nationalparken. Att kora sjalv, spana efter djuren pa egen hand och ensam narma sig och observera djurlivet i parken ar helt overlagset jamfort med att sitta i baksatet medan nagon annan gor allt "jobb".

Etosha ar 22 000 km2 till ytan (dvs lite mindre an smaland, eller belgien for den delen) men fram till for tva manader sedan var endast ostra halvan oppen for allmanheten. Den forsta Juni i ar oppnade dock Dolomite Camp, den forsta campen i vastra Etosha och om man bokar en natts boende dar far man aven tillgang till hela vastra Etosha. Givetvis gjorde jag detta, dels for att det samsta med safariomraden generellt ar att de latt blir overutnyttjade, for manga turister pa for liten yta gor att hela kanslan med att vara ute i vildmarken forstors. Jag hoppades dock att detta inte skulle vara fallet runt Dolomite Camp, och mycket riktigt, eftersom de ar sa nyoppnade sa har inte manga turister hittat hit annu, forutom jag var dar endast ett spanskt par och en schweizisk grupp pa 10 personer. Detta resulterade i att pa den en och en halv dag jag spenderade pa att kora runt i vastra Etosha sa sag jag inte en enda annan bil! Fantastiskt! Det ar mahanda lite glesare mellan vattenhalen och djuren an i ostra delen men josses vilken fordel det ar att ostord kunna observera djurlivet!

Dolomite Camp ar en nagot lyxigare camp, ett dubbelrum kostar 1000 spann natten och stugorna ar spridda langst en bergskam sa varje stuga har obruten utsikt over vidderna nedanfor. Valkomstdrink, uppassning 24/7, bra mat, mycket trevlig personal som man kan radfraga om var det ar mest aktivitet for tillfallet och sa vidare ar sjalvklarheter i denna camp. Det blev nastan lite lojligt nar dom kom och motte upp mig vid parkeringen i en golfbil och skjutsade mig till receptionen. Campen ar oppen sa delvis beror detta pa att dom inte vill att nagra gaster ska bli uppatna antar jag men det kanns onekligen lite fanigt nar det bara handlar om nagra 100 meter.

Dolomite Camp lounge

Dolomite Camp dinner table detail

Giraffes on the hills

Lions drinking water

Springbok

Stenbok

Efter en fantastisk borjan pa safarin sa akte jag dock vidare till ostra delen. Dels hade jag redan bokat boende dar och dels blir det for dyrt att stanna pa Dolomite Camp for lange. Omedelbart nar man kommer over "mittlinjen" marker man en okad frekvens av bilar och langtar direkt tillbaka. Nu ska jag dock inte overdriva, det var inte alls lika trangt som i Serengeti och Ngorongoro och pa det stora hela kandes det som att djurens privatliv respekterades battre har an i Tanzania. Okaukuejo som den storsta campen heter ar en av fyra camper i den ostra delen, alla inhangnade och alla mycket storre an Dolomite (Okaukuejo har runt 100 rum plus ett antal campingplatser, Dolomite har runt 20 rum totalt) och dessutom standigt fullbokade under hogsasong, dvs nu. Dessa camps saknar helt charm och man far ingen personlig uppassning alls men en sak har de som ar ganska fyndig, upplysta vattenhal i direkt anslutning till camperna. Detta innebar att man kvallstid kan observera aktiviteten runt vattenhalet och manga djur ar ju som mest aktiva just under kvallen. T.ex. far man nastan garanterat se bade vit och svart noshorning vid dessa vattenhal efter morkrets inbrott.

Namutomi Waterhole activity

White Rhino, Okaukuejo Waterhole

Elephant drinking

Giraffe drinking

Banded mongoose

Southern yellow-billed hornbill

Black Rhino

Secretarybirds in action

Efter en natt i Okaukuejo sa akte jag vidare till Halali, conceptet ar samma dar som i Okuakuejo, det upplysta vattenhalet var campens attraktion. Tre dagar ar dock ratt lampligt for en safari och jag begav mig darefter tillbaka till Windhoek. 367 mil efter att jag 9 dagar tidigare lamnat samma stad sa ska jag nu ta en valfortjant vila, jag spenderade lite overdrivet mycket tid bakom ratten, framforallt i Etosha men det ar svart att lata bli nar man vet vad som vantar dar ute... Nu blir det dock ingen mer korning pa ett tag, ska istallet testa bussarna tror jag, varthan ar annu lite osakert, Zambia, Botswana och Zimbabwe lockar pa olika satt.