Svaneti, Svanernas land
26.07.2010 - 31.07.2010
26 °C
Se
Kaukasus 2010
på hammarns karta över resan.
Med siktet installt pa Svaneti i nordvastra Georgien sa borjade jag rora mig osterut. For att slippa en 12 timmars marshrutka-maratonresa sa stannade jag tva natter i Kutaisi. Kutaisi ar Georgiens nast storsta stad med sina 180 000 invanare. Sjalva staden var dock inget markvardig men utanfor finns ett par vackert belagna kloster som jag passade pa att besoka. Tack vare Giorgio, agaren av vandrarhemmet jag bodde pa fick jag dessutom reda pa att det gar flyg till och fran Mestia i Svaneti. Detta var nytt for mig och annu battre var att de ar gratis for turister! Georgien vill verkligen locka till sig turister. Givetvis finns en hake ocksa och det ar att planet, ett Antonov-2 endast gar 2 ggr i veckan och endast har 10 sittplatser. Spektakulara flygningar ar som bekant en personlig favorit men nu hade jag inte lust att vanta 3 dagar pa nasta avgang.
Antonov AN-2
Forutom att inte komma med pa en spektakular flygning sa var kanske det mest spannande som hande i Kutaisi mitt forsta mote med Skorpioner i det vilda. Jag satt i lugn och ro i hammocken i vandrarhemmet och laste "Ali och Nino" nar jag i ogonvran ser nagot krypande over betonggolvet. Nar jag tittar narmare ar det en liten skorpion! Haftigt, men efter att ha fatt syn pa bade nummer tva och nummer tre inom loppet av 30 sekunder sa drog jag upp mina (skolosa!) fotter fran golvet. Har ingen aning om dom ar giftiga eller inte men det far jag forska i nar jag kommer hem.
Min forsta skorpion!
Akte istallet snart vidare till Mestia som ar centralorten i Svaneti och de sista timmarna bjuder pa spektakulara vyer och som vanligt i bergsomraden daliga vagar. I Mestia bor ca 2000 personer och det ar gott om bade turister och turism-infrastruktur i omradet. Turistinformation, markerade vandringsleder, internet och varma duschar ar alla enkla att komma over. Det finns dessutom mangder med "guesthouses" som egentligen ar homestays som erbjuder halvpension. Perfekt for en lat resenar som mig att fa frukost och middag serverade pa fasta tider. Varje maltid borjar med en soppa, ofta gronsakssoppa, och sen ar det bara att hugga in pa vad som bjuds. Vilket bl.a. ar yoghurt och agg till frukost, kycklinggrytor, ris, brod och ost till middag. Och alltid massor med gronsaker (rodbetor, bonor, linser, sallader mm) till.
Svaneti ar ett populart resmal i Georgien dels tack vare den spektakulara naturen som huserar nagra av Georgiens hogsta berg. Dels tack vare lokalbefolkningens speciella historia och kultur. Svanerna som invanarna kallas talar ett eget sprak och har ett rikt kulturellt arv. Det avlagsna laget gor att de har fatt leva i relativ fred till skillnad fran ovriga delar av landet. Mest utmarkande och unikt for Svaneti ar dock de defensiva torn som berikar landskapet. Runt 175 torn finns utspridda i omradet, vissa byggda for over 1000 ar sedan.
Mestia med Mt. Ushba tornandes over dalen.
Mestia i sig ar dock inte sarskilt imponerande, men utgor en bra bas for vandringar och utflykter i omradet. Eftersom Mestia ligger nere i dalen (1300 moh) ar de narliggande bergen skymda och dessutom ar det betydligt varmare an man skulle kunna tro. Inte lika varmt som i Tbilisi forstas men svensk hogsommarvarme ar det nog. Svalare kvallar och natter dock vilket ar valdigt skont.
Svaneti
Mer om mina vandringar och utflykter i nasta inlagg, tankte avsluta detta med att namna nagra georgiska egenheter. Till at borja med ar spraket nagot i hastvag. Finska tycker jag ar ett udda sprak men jamfort med georgiska ar det rena norrlandskan...
Georgiska har en helt egen sprakstam och aven skrift, vilket gor det omojligt att lasa gatuskyltar, vagmarken, ja allt ar helt oforstaeligt helt enkelt. Ta nedan bokuppslag som exempel:
Georgiska, solklart eller?
Nagot annat man inte kan undga att stota pa nar man reser runt har ar den georgiska gastfriheten. Det racker med att satta sig pa ett lokalt cafe en stund sa kommer man garanterat bli inbjuden till nagra georgier bredvid. Har hant mig flera ganger redan och det speciella har ar att det ibland ar svart att varja sig. De bjuder pa mat, ol, vin, chacha (lokal sprit, typ slivovice) och nar det ar dags att bryta upp ar alla stinna och ratt runda om fotterna. Allt sker dock i goda vanners lag sa det ar bara kul men det finns nagot som att vara "for gastfri" ocksa. T.ex. vegetarianer har nog svart att forklara detta, liksom nykterister for den delen.
Carolina och Ondre (Tjeckiska resekamrater) tillsammans med georgiska vagarbetare pa Cafe Ushba i Mestia.
Författat av hammarn 01:56 Arkiverat i Georgien Tagged backpacking