Resebloggar från Travellerspoint

Norrlands inland

semi-overcast 13 °C
Se Nordkalotten 2016 på hammarns karta över resan.

Regnet fortsatte ösa ner under hela min vistelse i Gällivare. Nåja, hellre regn när jag bor inomhus än när jag cyklar / tältar så jag ska inte klaga. När jag efter en dags vila lämnade Gällivare var det med siktet inställt på i första hand Arvidsjaur, ca 25 mil söderut längst inlandsvägen. Här börjar för mig rätt så bekanta omgivningar, efter att ha bott i Arvidsjaur i tre år så känns det onekligen som man närmar sig hemmaplan igen. Vägen från Gällivare går via Porjus och Jokkmokk strax söder om den senare så korsas även polcirkeln. Området kring Porjus och Harsprånget är vackert men vädret var fortsatt blött så kameran fick stanna i sitt fodral. Förutom mycket regn så bromsades jag även av vägarbete strax söder om Porjus men benen var rätt så pigga efter vilan i Gällivare så det blev ändå den dittils längsta etappen på nästan 15 mil. Efter en natt i naturen norr om Kåbdalis så tog jag mig nästa dag den resterande biten till Arvidsjaur. Det märktes att den norrländska sommaren börjar nå sitt slut då temperaturerna nu sjönk stadigt och det var ett par riktigt kalla nätter med temperaturer ner emot nollan. Även dagtid var det nu avsevärt kallare än tidigare.

Rain along E45

Rain along E45


Arctic Circle

Arctic Circle


Camp Gielas, Arvidsjaur

Camp Gielas, Arvidsjaur

Efter ett kort stopp och lite sightseeing i Arvidsjaur så trampade jag snart vidare söderut via inlandsvägen. E45 är inte idealisk som cyklingsväg men eftersom jag ville ta mig till Rossön och Strömsund så kändes det ändå som det bästa alternativet och även om E45 är mer trafikerad än andra vägar i området så är det ändå rätt lite trafik. Jag hade nu fått upp farten ordentligt och därmed ökade även längden på dagsetapperna. Nu cyklade jag minst 10-12 mil varje dag. Dels för att det är mer lättcyklat än i Norge och dels för att benen var i bättre slag nu än tidigare men även för att det var mer bekanta omgivningar och därför blev det mindre turistande ju längre söderut jag kom.

Efter Arvidsjaur så stannade jag en natt i Blattnicksele som har en utmärkt liten camping vackert placerad på en udde. Jag var rätt nedkyld när jag anlände runt 6 tiden efter en lång dag i sadeln i hård motvind i kall luft (10-12 grader) men när jag "checkade in" fick jag veta att de har en uppvärmd pool på området vilket ju lät fantastiskt så jag bytte snabbt om, köpte en kall öl (ja, de har ölförsäljning också!) och knallade över till poolen. Märkligt nog var det helt tomt vid poolområdet men desto bättre tänkte jag och ställde ifrån mig ölen och hoppade i. "Uppvärmd", jo jäklar! Från 14 till 15 grader på sin höjd, förklarar varför jag var ensam.... Drack huttrande upp min öl och sprang sen in och tog en varm dusch istället, huga. Bortsett från debacklet med poolen så var det dock en mycket trevlig vistelse. Kallt men soligt, träffade ett tyskt par från Hamburg som var trevliga och bjöd på Warsteiner på kvällen och vaknade dagen efter till en klarblå himmel över Vindelälvens vatten som rann runt udden.

Vindel river, Blattnicksele at dusk

Vindel river, Blattnicksele at dusk


Vindel river, Blattnicksele at dawn

Vindel river, Blattnicksele at dawn

Fortsatte söderut till Vilhelmina och spenderade en kall natt även där. Strax söder om Vilhelmina stötte jag på en vaja som trasslat in hornen ordentligt i ett stängsel längst vägen. Hennes kalv stod storögt och tittade på ett 50-tal meter bort under tiden jag försökte frigöra henne. Tog en bra stund då hon var ordentligt intrasslad och det var lite meckigt att hålla fast renen och samtidigt försöka trassla ut repet men till slut så kunde hon återförenas med kalven och springa vidare in i skogen.

Vojmån rest stop

Vojmån rest stop


Clouds, Vilhelmina

Clouds, Vilhelmina


Stuck reindeer, south of Vilhelmina

Stuck reindeer, south of Vilhelmina

Cyklade vidare i strålande solsken och med vinden i ryggen och vek av från E45 i Hoting för att göra en avstickare till vår sommarstuga i Rossön. Mötte min mamma där och spenderade helgen i stugan, skönt med lite omväxling från både cyklandet och tältandet. Efter lite pyssel i stugan över helgen så cyklade jag sedan vidare till Strömsund, det sista stoppet innan jag skulle vara tillbaka i Hammarstrand där jag startade fem veckor tidigare. Strax innan Strömsund när jag kämpade som mest i motvinden så dök en sparvhök upp och gledflög en bra stund strax ovanför mig och tittade nyfiket ner med jämna mellanrum. Den saktade in för att hålla samma fart som mig och vi höll jämna steg en bra stund, otroligt graciös i vinden och kul att se på så nära håll. Till slut så stannade jag för att ta fram kameran, höken stannade då också på en kraftledningsstolpe längst vägen men givetvis dök det upp några bilar och skrämde bort den innan jag hann ta någon bra bild. Häftig naturupplevelse och bara minuter senare när jag fortfarande bearbetade den händelsen så stolpar en trana förbi i vägrenen. Tar en stund innan jag fattar vad som hänt men en trana kommer alltså springande i vägrenen bara meter från där jag cyklar och springer sakta sakta förbi mig. Efter ett 50-tal meter så fäller den ut vingarna och lyfter sådär osmidigt som tranor gör, wow!

Rossön

Rossön


Creature comforts, Rossön

Creature comforts, Rossön

Efter ytterligare några mil så anländer jag i Strömsund där jag alltså spenderar den sista natten av dagen cykelsemester. Endast sträckan Strömsund - Hammarstrand återstår innan jag är tillbaka vid utgångspunkten. Lämpligt nog bjöd den sista dagen också de bästa cykelförhållandena på hela resan. Klarblå himmel, lite varmare än tidigare under veckan (18-20 grader), lätt nedför och en kraftig medvind hela dagen. Gick otroligt lätt och det kändes bra att kunna sluta på topp. Cyklade längst Ammeråstigen (väg 344) vilken går från Hammerdal längst Ammerån och de är en mycket trevlig cykelväg. Stora delar av sträckan går längst med Ammerån och det finns gott om trevliga rastplatser. Efter bara 6 timmar så var jag framme i Hammarstrand och därmed är det färdigcyklat för i år.

Hammerdalssjön, Jämtland

Hammerdalssjön, Jämtland


Swedish countryside, Ede, Jämtland

Swedish countryside, Ede, Jämtland


Hannflyströmmarna, Ammerån

Hannflyströmmarna, Ammerån


Runars, Ammerån

Runars, Ammerån


Hammarstrand

Hammarstrand

Drygt 280 mil blev det till slut och en mycket behagligare cykelsemester än senast jag försökte mig på det.

Odometer reading - 2807 km

Odometer reading - 2807 km

Författat av hammarn 04:43 Arkiverat i Sverige Tagged sweden europe scandinavia Kommentarer (0)

Tromsö till Gällivare

semi-overcast 16 °C
Se Nordkalotten 2016 på hammarns karta över resan.

Långcykling sätter sina spår på händer och fingrar. Att hålla i ett cykelstyre 6 timmar om dagen gör efter sisådär en vecka att finmotoriken i fingrarna är som bortblåst. Ja, inte bara finmotoriken utan jag har ingen som helst styrka när det gäller att röra fingrarna i sidled. Samma fenomen stötte jag på förra gången jag cyklade, det är inget större problem egentligen, det gör inte ont men det medför en del pinsamheter. Till exempel är det det bara att glömma att hålla bestick på någorlunda normalt sätt. När jag för ovanlighetens skull sätter mig på en restaurang är det alltså med nån sorts krampaktig knytnävsfattning som kniv och gaffel sitter på plats, det är knappast någon vacker syn. Även min signatur ser förvånansvärt lik ut det den gjorde när jag var sisådär 6 år...
Förutom detta mindre irritationsmoment så har jag dock mycket mindre problem med krämpor nu jämfört med förra gången jag försökte mig på en längre cykeltur. Krediterar detta främst till sadeln som visat sig vara ett fenomenalt bra köp (Gilles Berthoud Aspin om nån undrar).

Tromsö ligger vääldigt långt norrut, bortsett från några dagar på Svalbard så är detta det nordligaste jag befunnit mig. Omgivningarna är fantastiska, arktiska miljöer och en tur upp till Storsteinen med Fjellheisen bjuder på härliga vyer åt alla håll. Förutom denna lilla exkursion gjorde jag så lite som möjligt i Tromsö. Testade restaurangutbudet förstås som får godkänt, inte mer. Var också på polarmuseet som var mycket bra och intressant. Givetvis gott om information om Nansen och Amundsens expeditioner. Annars så nyttjade jag tiden mest till att vila benen och fundera ut vart jag skulle ta mig härnäst. De flesta cyklister har antingen Tromsö som slutpunkt eller så fortsätter de till Nordkap. Nordkap är bara 50 mil från Tromsö men var inget som lockade. Nej, jag vände istället blicken söderut och mot Sverige. Två alternativ, E6 till Narvik sen vidare till Abisko och Kiruna eller E8 (norrskensvägen) via Treriksröset och svensk-finska gränsen. Jag valde det senare främst för att kunna besöka Treriksröset men även för att jag misstänkte det var en mindre trafikerad sträcka samt innehöll mindre stigningar in till Sverige. Därmed förstås inte sagt att vägen jag valde var helt utan stigningar...

The Tromsø Bridge and Arctic Cathedral

The Tromsø Bridge and Arctic Cathedral


Southern Tromsö, view towards west

Southern Tromsö, view towards west


Northern & eastern Tromsö, view towards north

Northern & eastern Tromsö, view towards north


Balsfjorden

Balsfjorden

Jag gruvade mig för Sträckan Skibotn - Kilpisjärvi som innebar att lämna norska fjordarna och ta sig upp i bergen in mot Finska gränsen och Kilpisjärvi (Treriksröset ligger alldeles i närheten). Det innebär 0 till 542 meter över havet inom loppet av ca 40 km, pust. Det gick dock bättre än väntat och sträckan blev allt annat än händelselös. Först så kom jag till en olycksplats där en lastbil kommit för långt ut i vägrenen och till slut vält och på den sidan vägen var det lyckligtvis en bergvägg som tog emot men släpet skrapades upp totalt och fruktlasset han hade blev kompott längst bergsväggen. Jag anlände samtidigt som bärgaren men det såg iaf ut att ha gått bra för chauffören. Bara några km längre fram var det ett söklag som gjorde sig redo för att ge sig ut och leta efter någon saknad vandrare. Min egen klättring gick i alla fall smärtfritt och jag hann fram till Kilpis lagom till kvällsturen till Treriksröset. Vädret var fantastiskt och det var en behaglig båttur som tog mig och många andra turister så nära man nu kan komma med båt. Sista 3 km får man gå. Här korsar man även nordkalottenleden som man kanske skulle ha gått något år... Stöter också på en hel del vandrare här. Kilpisjärvi är lite av ett vandringscentrum men den märkligaste synen på länge på väg till Treriksröset var kvinnan som vandrade med sin katt!? Ja, hon knallade alltså runt med vandringsrygga och en svart katt som satt på locket bakom hennes huvud och klamrade sig fast för glatta livet, synd att jag inte tänkte på att ta en bild... Efter det mötet så var Treriksröset bara runt hörnet, hela den korta vandringen bjöd på fina omgivningar och kalasväder som sagt. Trevlig omväxling till cyklingen.

Three-Country Cairn (Treriksröset)

Three-Country Cairn (Treriksröset)


Landscape near Three-Country Cairn

Landscape near Three-Country Cairn


Saana seen from M/S Malla

Saana seen from M/S Malla

Väl tillbaka i Kilpis så tog jag en öl och gick och la mig (6€ för en halvliter, sjukt billigt efter 3 veckor i Norge!). Från Kilpis så fortsätter norrskensvägen söderut längst svensk-finska gränsen och jag trampade på mot Karesuando. Sträckan utmärkte sig med sina enorma raksträckor vilket förstås var en ordentlig kontrast mot de norska fjordvägarna jag vant mig vid. Nu var det helt andra omgivningar och mer och mer bekanta vyer med vidsträckta skogs och sjölandskap. I Karesuando korsade jag alltså över till Sverige och övernattade. Karesuando är för övrigt Sveriges nordligaste tätort och jag övernattade också på Sveriges nordligaste camping. Tog mig nästa dag till Vittangi och sedan vidare till Gällivare där jag nu sträcker på benen och väntar ut regnet som öst ner hela dagen idag. Den sträckan har bjudit på trevlig cykling, övervägande platt och fint väder vilket gjort att jag fått upp farten ordentligt och nu går det vissa stunder som på räls. En och annan oväntad "sevärdhet" stöter man på även här uppe. Ta till exempel suptallen strax utanför Vittangi eller varför inte Lappesuando som har en utmärkt restaurang / rastplats strax söder om Svappavaara. Annars märks det förstås att man är i glesbygd med långt mellan byarna och få butiker och rastplatser längst vägarna. Har heller inte träffat på en enda annan cyklist sedan jag lämnade Norge. Det förvånar mig något men dom flesta väljer kanske kustvägen eller så är det helt enkelt lite sent på säsongen.

Northern Lights Route

Northern Lights Route


E8 through Finland

E8 through Finland


Karesuando church

Karesuando church


Bad weather approaching, Vittangi

Bad weather approaching, Vittangi


Suptallen

Suptallen

Lappesuando restaurant

Lappesuando restaurant

Författat av hammarn 04:52 Arkiverat i Norge Tagged sweden europe norway scandinavia Kommentarer (0)

Ø-hoppning i nordnorge

semi-overcast 15 °C
Se Nordkalotten 2016 på hammarns karta över resan.

Bodø var alltså en læmplig plats før en vilodag från cyklingen. Bodø som stad har væl egentligen aldrig tilltalat mig och nær jag anlænde så såg den också rætt grå och trist ut i regnet. Det var dessutom på en Søndag då stadskærnan var næstan tom. Jag checkade i alla fall in på Bodø Hotel (mycket bra hotell før øvrigt!) i två nætter och sov mycket gott den natten. Næsta dag bjød Bodø på sitt allra bæsta væder, sol, varmt och uteserveringarna fylldes snabbt. Inte alls tokigt att sitta i hamnen i Bodø en solig eftermiddag och læsa en god bok.

Bodø

Bodø


Harbour promenade, Bodø

Harbour promenade, Bodø

Nær jag sedan begav mig vidare så var det återigen via færja till Moskenes næstan længst ut på Lofoten. Faktiskt så har jag cyklat hær en gång innan med brorsan men då åt andra hållet (Svolvær till Moskenes). Jag støtte på samme Schweizare på færgan som jag træffat tidigare i Namsos och faktum var att vi skulle springa på varann en hel del framøver, vi høll ungefær samma tempo i cyklingen. Vilodagen i Bodø visade sig snart ha gjort susen, cyklingen længst Lofoten gick otroligt lætt och med pigga ben helt utan kræmpor! Vædret som hade varit så strålande børjade dock svikta och det skulle visa sig att jag sett det sista av høgtrycket som jag levt med i en vecka. Øvernattade på en camping strax utanfør Leknes och vaknade næsta morgon till ihållande regn. Fortsatt pigga ben dock så jag trampade på i regnet men tyværr visade sig inte Lofoten från sin bæsta sida alltså. Lofotsvæggen ær ju imponerande, en ræcka skarpa berg som sticker rætt upp ur havet, med fri sikt så hade det varit æn vackrare. Ett annat problem med just Lofoten ær trafiken. Under långa stræckor av Lofoten så finns det bara en væg att vælja på och den ær vældigt trafikerad på sina stællen vilket gør cyklingen mindre behaglig dessværre. Trots regn och trafik så var jag dock snart framme i Svolvær, Lofotens huvudstad, dær jag stannade och åt lunch. Cyklade førbi fartyget Edda Fides som låg i hamn i Svolvær, jag reagerade før att jag precis læst om fartyget i lokaltidningen, Edda Fides agerar før tillfællet hotell åt det gæng som spelar in filmen Downsizing med bland andra Matt Damon som ska vara på plats i egen høg person just nu. Såg dock inte till honom i regnet...
https://hnytt.no/2016/07/31/matt-damon-sjekker-pa-edda-fides/

Reine, Lofoten

Reine, Lofoten


Edda Fides - Svolvær

Edda Fides - Svolvær


Ferry ariving to Fiskebøl

Ferry ariving to Fiskebøl

Efter Svolvær så var det dags att læmna Lofoten och bege sig vidare norrut. En kort stræcka vidare længst E10 sedan færja øver till Melbu på Hadseløya. Hærifrån blir det ø-hoppning længst många av Norges størsta øar. Faktiskt så harjag 4 av de 5 størsta øarna i Norge (om man exkluderar Svalbard) framfør mig. Hinnøya, Senja, Langøya och Kvaløya ligger alla længst min rutt och først ut ær Langøya. Området jag korsar heter Vesterålen och består av flera av ovan næmnda øar. Vesterålen visar sig vara utmærkt læmpat før cykling, vældigt likt Lofoten på många sætt men mindre turister (mindre trafik). Solen visade sig igen under dagen och det var en allmænt behaglig stræcka att cykla. Efter några længre dagsetapper så det var med stumma ben som jag till slut tog mig fram till Andøya Friluftsenter i Buksnesfjord och satte upp tæltet. Jag hade en tung ihærdig motvind sista milen in men hade valt just Andøy Friluftsenter då de ska ha en restaurang utøver det vanliga. Efter en mycket god middag så ramlade æven Schweizaren in, som sagt, vi skulle støta på varann en hel del framøver.

Stokmarknes

Stokmarknes


Hadselbrua - one of many beautiful bridges in Norway

Hadselbrua - one of many beautiful bridges in Norway


Great cycling landscape at Langøya

Great cycling landscape at Langøya


Buksnesfjord in the evening

Buksnesfjord in the evening

Næsta dag cyklade jag øver till Andøya, ju længre norrut jag færdas desto mer kargt blir landskapet vilket passar mig alldeles utmærkt och Andøya ær fantastiskt vacker. Det ær først nu det børjar kænnas som riktig vildmark på sina stællen också. Den kænslan trodde jag skulle infinna sig mycket tidigare men norska kusten ær mycket mer bebodd æn jag trott. Kanske før att jag har norrlands inland som referens :) Nåvæl, Andøya kan jag verkligen rekommendera som resmål och æven væl læmpad att cykla på. Andenes på øns norra spets kænns lite som værldens ænde. Rakt norrut breder ishavet ut sig och skulle man dra ivæg i den riktningen skulle næsta landmassa man støter på vara Svalbard. Øvernattade på stranden i Andenes, mycket fin camping dær, efter lite kulturmjølk till frukost (syrad mjølk, borde vi inføra i Sverige med!) så tog jag færjan øver till øn Senja i Troms fylke.

Tent view, Andenes

Tent view, Andenes

Kulturmjølk and a good book

Kulturmjølk and a good book

Senja ær Norges næst størsta ø och kom kanske att bli min absoluta favorit længst norska kusten. Storleksmæssigt ligger den nånstans mittemellan Øland och Gotland men førstås med en helt annan topografi. På många stællen så består øns kust av dramatiska klippvæggar som dyker ner i havet medan man på andra platser kan hitta avskiljda sandstrænder och små pittoreska fiskebyar. Senja marknadsfør sig också som "Ett Norge i miniatyr" och jag tycker det ær en vældigt træffande beskrivning. Cyklingen ær mycket behaglig också, relativt platt undantaget en stigning som lyckligtvis belønades med fantastisk utsikt øver Bergsbotn.

Hamn i Senja

Hamn i Senja


Senjatrollet

Senjatrollet


Bergsbotn

Bergsbotn


Me, Bergsbotn viewpoint

Me, Bergsbotn viewpoint


Sæterbukta, Kvaløya

Sæterbukta, Kvaløya

Nu nærmade jag mig Tromsø och den sista færjan skulle ta mig från Senja till Kvaløya som sedan ansluter till Tromsøy via Sandnessundsbron. Sista 5 milen blev riktigt tunga på grund av ordentlig motvind men då jag hade ett hotellrum i Tromsø att se fram emot så gjorde det inte så mycket. Bara 2 mil från Tromsø øver kattfjordseidet så visar naturen ænnu inga spår av mænsklig påverkan. Hade jag inte vetat om det så skulle jag aldrig kunna tro att det ligger en stad med øver 70,000 invånare bara 2 mil dærifrån, snarare så kænns det på omgivningen som om man vore i svenska fjællen. Till slut børjade dock bebyggelsen uppenbara sig och efter en otroligt blåsig broøverfart så ær jag så framme i Tromsø. Hær har jag 2 vilodagar inplanerade och gott om tid att klura ut varthæn det bær hærnæst.

Sandnessundet, Tromsø

Sandnessundet, Tromsø


Windy on Sandnessund Bridge

Windy on Sandnessund Bridge

Kattfjordvatnet

Kattfjordvatnet

Författat av hammarn 04:34 Arkiverat i Norge Tagged europe norway scandinavia Kommentarer (0)

(Inlägg 1 - 3 af 69) Sida [1] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 .. »