Resebloggar från Travellerspoint

Machu Picchu

Med omnejd

sunny 25 °C
Se Peru - July 2015 på hammarns karta över resan.

Väl tillbaka från vandringen så var agendan för de två kvarstående semesterveckorna mer öppna. Det enda måstet innan hemfärden var egentligen Machu Picchu med omnejd men jag ville börja med att vila min stackars kropp i några dagar så jag började med att flyga till Arequipa. Arequipa är Perus näst största stad belägen i bergen i södra delen av landet. Staden ligger längst "gringo trail" och är således populär bland turister. Det är lätt att förstå varför när man kommer dit. Läget är spektakulärt med flera höga berg i bakgrunden varav vulkanen El Misti (5822 möh) är mest prominent. Stadens historiska center är ett världsarv och stadskärnan är utmärkt att strosa runt i. Arequipa är alltså en trevlig stad men jag inte en stad som väckte mitt intresse. I mitt tycke var den lik så många andra städer runt om i världen så det tog inte lång tid innan jag började bli rastlös. Visst, jag borde kanske lagt ner mer energi på att utforska närområdet, t.ex. ligger Colca Canyon alldeles utanför, en av värdens djupaste canyons men jag var av någon anledning inte alls sugen på att ta mig dit. Nej, Cusco lockade mer och mer så jag bokade en bussbiljett vidare till Cusco med Cruz El Sur redan samma kväll (löjligt bekväma turistbussar i Peru, säten som kan fällas upp till 180 grader och mat serveras på bussarna).
Innan jag gav mig iväg var jag dock tvungen att prova en av landets berömda delikatesser, Cuy, eller marsvin som vi säger i Sverige. Det må låta märkligt men är man Peruan är det inget konstigt, det är till och med en delikatess. Köttet är proteinrikt och fettsnålt så det anses också nyttigt. Den serveras antingen rostad eller friterad, jag provade den rostade varianten men någon vidare extraordinär smakupplevelse kan jag inte påstå att det var.

Door, Santa Catalina Monastery

Door, Santa Catalina Monastery

Temple Dome and Nave, Santa Catalina Monastery

Temple Dome and Nave, Santa Catalina Monastery

Misti (5822 m), Arequipa

Misti (5822 m), Arequipa

Plaza De Armas, Arequipa

Plaza De Armas, Arequipa

Roasted Guinea Pig, Arequipa

Roasted Guinea Pig, Arequipa

Bussen till Cusco ja, märkligt nog så missade jag den. Jag läste helt enkelt fel på en timme på biljetten så jag satt i lugn och ro och drack kaffe när bussen gick, första gången jag lyckats med en sån bedrift... Jag ville inte vänta 2 dygn tills nästa buss gick så jag bokade in ett tidigt morgonflyg istället. Kom fram ungefär samtidigt som bussen skulle anlänt men blev förstås lite dyrare än nödvändigt.
Hur som helst så tog jag mig till slut till Cusco som är en bra utgångspunkt för diverse aktiviteter. Cusco ligger högt uppe i Anderna (3400 möh) och var inkarikets huvudstad fram till spanjorerna erövrade den i mitten på 1500-talet och än idag så fullkomligen kryllar det av referenser till Inkariket och inkakulturen i Cusco. Förutom att Cusco i sig är värt ett besök så är staden som sagt utgångspunkt för några andra riktigt lockande aktiviteter.

Church of the Society of Jesus, Cusco

Church of the Society of Jesus, Cusco


Rooftop view of Cusco

Rooftop view of Cusco


Qurikancha, Cusco

Qurikancha, Cusco

Så gott som alla som ska till Machu Picchu utgår ifrån Cusco. Trots att det inte är särskilt långt från Cusco till MP så är det dock obegripligt bökigt att ta sig dit (för att vara ett så stort resmål som ju Machu Picchu faktiskt är). Till att börja med så finns det ingen bilväg hela vägen till MP så det är antingen tåg eller till fots som gäller. Till fots kan man ju tro passar mig men faktiskt var jag inte så sugen på att gå denna sträcka, visst, det är nog fint men jag har svårt att se att det kan slå den vandring jag precis lagt bakom mig. Är man intresserad av inkahistoria så är den förstås svårslagen men som ren naturupplevelse så tror jag på andra alternativ. Sedan måste man boka Inkaledenvandringar flera månader i förväg då endast ett begränsat antal släpps iväg varje dag. Det finns alternativa vandringar men som sagt, jag tror andra alternativ passar mig bättre.
Så jag fokuserade på tåg alltså. Inte heller det är dock busenkelt att boka, först bör man veta att man ska ta sig med bil/buss från Cusco till Ollyantambo och därifrån ta tåget till Aguas Calientes som ligger vid foten av berget Machu Picchu. Från Aguas Calientes kan man sedan antingen gå upp till tempelområdet eller ta en buss. Sammantaget så behöver man alltså boka bil Cusco->Ollyantambo, tåg Ollyantambo->Aguas Calientes, boende i Aguas Calientes, buss Aguas Calientes->Machu Picchu, inträdesbiljett till Machu Picchu och sen samma visa tillbaka förstås.
Det är för mig obegripligt att inte myndigheterna styrt upp den snurran på ett bättre sätt, det borde gå att boka allt i en stöt, framförallt med tanke på att det är 2500 turister om dagen som gör den turen. Visserligen finns det en uppsjö resebyråer som löser det åt dig men jag försöker undvika onödiga mellanhänder i mesta möjliga mån. I just det här fallet så får jag dock erkänna att jag gav upp och gick till en resebyrå :)
Det mesta var helt okej, undantaget en utlovad guide i Machu Picchu som aldrig dök upp men jag fick tillbaka pengarna jag blev tvungen att lägga ut för en egen guide så jag är trots allt rätt nöjd med resebolaget.
Nog om logistiken, jag spenderade två nätter i Aguas Calientes, byn som alltså ligger vid foten av Machu Picchu. Aguas Calientes är ett märkligt ställe, byn existerar endast för att bestå turisterna på väg till MP med mat och husrum. Givetvis samlas massor med souvenirförsäljare och andra som livnär sig på turism på en plats som denna. Jag trivdes dock rätt bra där, läget är spektakulärt och alla är där på samma premisser med samma mål och förväntningar. Det finns väldigt bra restauranger i Aguas Calientes, jag kan varmt rekommendera The Tree House och Incontri för att nämna några.

Train tracks, Aguas Calientes

Train tracks, Aguas Calientes

Souvenir peddlers in Aguas Calientes

Souvenir peddlers in Aguas Calientes


Plaza Manco Capac, Aguas Calientes

Plaza Manco Capac, Aguas Calientes

Huvudmålet var som bekant Machu Picchu och eftersom 2500 turister tar sig dit varje dag så är det inte särskilt enkelt att undvika massorna. En plats som Machu Picchu upplevs bäst i ensamhet (i mitt tycke) men det är förstås omöjligt. Det går dock att bättra på sina odds. Först och främst bör man försöka vara på plats när det öppnar klockan 06.00, inte bara för att undvika massorna utan även för att det bästa ljuset infinner sig under morgontimmarna. Tyvärr så har alla andra samma ambition så köerna till de första bussarna är vääldigt långa. Under högsäsong när jag var där så behöver man ställa sig i kö runt 04:00 för att hinna upp bland de första. Tänk på att köpa bussbiljetten dagen innan (något jag missade så jag fick först köa för den och tappade en timme på det).

Väl inne i Machu Picchu så är dock allt krångel med transport och biljetter irrelevant, bergsstaden är magnifik och ljuset de första timmarna när solen fortfarande ligger lågt på himlen gör det värt allt besvär. Läget är halva upplevelsen, Machu Piccu ligger som bekant uppe på en bergskam där sol- såväl som månljus spelar en avgörande roll och två av de viktigaste byggnaderna helgar just sol respektive måne. Just soltemplet är också ett imponerande exempel på Inkafolkets mästerliga stenläggarteknik.
De spanska conquistadorerna hittade aldrig Machu Picchu så staden undvek plundring och förstörelse. Inte förrän i början på 1900-talet upptäcktes staden igen av en amerikansk delegation (Bingham).

Machu Picchu urban sector

Machu Picchu urban sector


Temple of the Sun, Machu Picchu

Temple of the Sun, Machu Picchu


Light/shadow play, Machu Picchu

Light/shadow play, Machu Picchu


Machu Picchu and Machu Picchu mountain

Machu Picchu and Machu Picchu mountain


Me, Machu Picchu

Me, Machu Picchu

Förutom att strosa runt i själva Machu Picchu och beundra stenbyggnaderna och utsikten så kan man bestiga en av de närbelägna topparna. Jag valde att knata upp på berget Machu Picchu, det tog ett par timmar men bjuder på en imponerande utsikt ut över staden Machu Picchu. Väl uppe där var det mitt på dagen så det började bli ordentligt varmt och ljuset lämpade sig inte längre lika bra för fotografering. Oavsett så är det en trevlig utflykt att knalla upp på toppen och väl värt besväret. En heldag i Machu Picchu är dock fullt tillräckligt, det tär på krafterna men är förstås en minnesvärd upplevelse och ett måste om man är i krokarna.

Sign, Machu Picchu Mountain

Sign, Machu Picchu Mountain


Resting on top of Machu Picchu Mountain

Resting on top of Machu Picchu Mountain


Top of Machu Picchu mountain

Top of Machu Picchu mountain


View from Machu Picchu

View from Machu Picchu

Författat av hammarn 08:17 Arkiverat i Peru Tagged peru south_america Kommentarer (0)

Huayhuash circuit

Peru

sunny 20 °C
Se Peru - July 2015 på hammarns karta över resan.

Sa var det antligen dags for huvudaktiviteten har i Peru, Huayhuash! (uttalas "way-wash")


Huayhuash range as seen from the north

Huayhuash range as seen from the north

Cordelliera Huayhuash ar namnet pa en bergskedja strax soder om Huaraz. Det ar runt denna bergskedja vandringen gors. Det finns ett antal varianter men den klassiska rutten tar ca 9 dagar och hela vandringen gors pa hog hojd (over 4000 meter mestadels). Jag spendarade en eftermiddag i Huaraz med att leta lampliga gruppturer och den jag till slut valde var med foretaget Huascaran som hade en 12-dagars tur som forutom mig skulle besta av ett italienskt par samt en tjej fran England. Fyra turister ar lagom storlek for en grupp och de gav ett professionellt intryck samt vettigt pris sa jag tog den turen. Kostade 50 USD per dag och det inkluderar forstas guide men aven kock och "asneskotare", dvs vi var totalt 7 personer som gav oss ivag tidigt pa morgonen den 11:e Juli.

For att na Huayhuash sa borjade vi med att spendera 4 timmar i bil innan vi antligen kom till Quiero, vilket var den by dar vi valt att borja vandringen. Att borja i just Quiero ar inte sa vanligt men det gav oss mojlighet att rora oss upp i den dalen via nagra byar som inte ser lika manga turister som langst huvudleden. Valet av Quiero som startpunkt innebar ocksa en lite langre strackning vilket ar varfor det behovdes 12 dagar for hela vandringen. Quiero ar en liten by och faktum ar att runt hela Huayhuash sa bor det folk som tar hand om betesdjur, far, kossor och alpackor i forsta hand.

Gruppdynamiken ar forstas viktig pa en san har lite langre vandring. Det visade sig som tur ar att vi kom valdigt bra overens allihopa. Det italienska paret, Gianni och Marina var ett pensionerat par fran Milano med ordentligt med vandringsvana. Forutom att de har dolomiterna som bakgard sa var de erfarna aven med hoghojdsvandringar som denna. De bada var lagda at det vetenskapliga hallet ocksa sa de ganger vi hade vi lite att gora i talten sa kunde man alltid diskutera hur man raknar pa varmeforluster fran ett koniskt talt eller hur manga gnagare rovfaglarna som cirklade omkring oss behover fanga for att fa i sig tillrackligt med energi t.ex.
Den 4:e medlemmen var Polly fran London som inte heller hon var nagon nyborjare nar det gallde att vandra pa hog hojd.
Som grupp kom vi iaf overens valdigt val tillsammans med var guide Robert. Det otvivelaktigt storsta samtalsamnet kring matbordet var dock att dela erfarenheter fran andra vandringsresor. Och det blev en hel del tid att sla ihjal pa eftermiddagarna. For det mesta sa nadde vi vart dagsmal strax efter lunchtid sen var det bara att plocka fram en god bok och lagga sig i solen och jasa ett tag.

En typisk dag kunde se ut pa foljande satt:
06:30 Vackning med en kopp varm coca-te serverad direkt till taltet (valkommet da det i princip alltid var minusgrader pa natten, som kallast under minus 10).
07:00 Frukost (i ett separat "maltidstalt" dar bord och pallar stalls in) samt packa ihop allt (utom talten som de tar hand om)
08:00-13:00 Vandra, en typisk dag bestod av ett hogre pass (4800 m typ) vilket innebar ca 3 timmar uppfor, foljt av 2 timmar utfor.
13:00 framme vid nasta natts taltplats, asnorna och skotare samt kock har vid det laget redan anlant och hunnit satta upp talten vid den nya taltplatsen sa nar vi kommer ar det bara att packa upp liggunderlag, sovsack etc och slanga in i taltet.
ca 13:30 Lunch serverad i "mattaltet", ofta pastasoppa aven om det varierade.
14:00-16:00 slappa, lasa en bok, sola...
16:00 eftermiddagste, aterigen te samt nan snack i mattaltet, typ brod med guacamole
16:30-18:30 slappa, lasa en bok, sola...
18:30 Middag, tvaratters, ofta soppa till forratt, huvudratt kunde vara allt mojligt, kyckling, fisk etc. Ofta skumma potatissorter som tillbehor.}
19:30 Laggdags

Vissa dagar sa gick vi mer an 5 timmar och de gangerna sa gick kocken med oss (istallet for med asnorna) och vi blev serverade lunch pa vagen istallet (typ kall pastasallad eller liknande). Iom att vi hade asnor sa bar vi forstas endast pa det man behover under dagen, i mitt fall (pga vadret) sa var det oftast endast ett extra lager klader, regnklader, kamera, 2 liter vatten och snacks typ.

Vi hade arligt talat lite otur med vadret under vandringen. Den har tiden pa aret (Peruansk vinter) ar torrperiod och det ar sallan det regnar. Vi hade dock mulet vader med lite spridda skurar av bade regn, sno och hagel nar vi befann oss pa den ostra sidan bergskedjan. Den sidan ar annars kanske den mest spektakulara sa en del utsikter gick vi alltsa miste om pga moln och/eller dimma. Dessutom ar det kallt, riktigt kallt pa dessa hojder denna tid pa aret. Atminstone nattetid, pa dagen kunde temperaturerna na 20-gradersstrecket men efter att solen gatt ner (runt 18) sa dok de snabbt och det var frost sa gott som varje natt. Iom att jag slapp bara min egen packning sa hade jag dock med mig gott om varma klader men det var annars ruggigt kallt pa natterna. Dagtid var det dock oftast helt perfekta temperaturer att vandra i, 10-20 grader pa formiddagen.

For min del sa var det forstas slitigt i borjan. Otranad som alltid sa tog det ett par dagar innan benen och lungorna vant sig vid anstrangningen. Forsta 3-4 dagarna ar alltid plagsamma pa mina semestrar av nagon underlig anledning, det gar dock ratt snabbt over. Jag brukar dock sallan ha nagra problem att hanga med tempomassigt och sa inte heller denna gang. Sjalva vandringen var inte fullt sa anstrangande som jag pa forhand trodde. Detta framst tack vara relativt korta dagsetapper (5-6 timmar). Tva dagar pa slutet var dock undantag, forst San Antonio Pass (5000 m) samt framforallt nedfarden darefter som ar brant, riktigt brant och samma dag gick vi anda ner till Huayllapa (3500 m), dvs forst +600 m sedan -1500 m samma dag. Dagen efter gick vi fran Huayllapa (3500 m) over Tapush Punta (4800 m) och sen ner 400 meter. Dessa tva dagar var ratt tunga men i ovrigt sa var det inte alltfor anstrangande.

Varfor valjer man denna vandring da? I forsta hand for de fantastiska vyerna som Huayhuashs karna bjuder pa. Mangder av toppar pa over 6000 meter innebar snokladda jattar draperade med glaciarer som faller mot azurblaa bergssjoar. Vyerna fran i stort sett varje punkt pa vandringen ar belonande. Vissa pass sasom San Antonio samt Ciula Punta (3 lakes pass) bjuder pa extraordinar utsikt over innandomet i Huayhuash. Den hogsta toppen ar Yeryupaja med sina 6635 meter och ofta under vandringen sag vi denna imponerande bergstopp.
Som vanligt ar det svart att beskriva vyer i ord sa jag later istallet bilderna tala for sig sjalvt.

Campsite below Jirishanka

Campsite below Jirishanka


Me, Mitococha lake

Me, Mitococha lake


Carhuacocha lake

Carhuacocha lake


Peruvian girl

Peruvian girl


Polly, Carhuacocha lake

Polly, Carhuacocha lake


Donkeys resting at campsite

Donkeys resting at campsite


Punta Cuyoc, 5000 masl

Punta Cuyoc, 5000 masl


View from San Antonio Pass

View from San Antonio Pass


Susucocha lake, 4750 masl

Susucocha lake, 4750 masl


The sun is setting over the campsite

The sun is setting over the campsite


Campsite by Jahuacocha lake

Campsite by Jahuacocha lake

Huayhuash circuit i siffror: (detta galler alltsa den variant av Huayhuash jag gjorde, gar att variera i oandlighet)
Konstellation: 1 guide, 1 kock, 1 djurskotare, 4 turister, 7 asnor, 1 hast
Langd: 12 dagar
Total stracka: ca 17 mil
Antal pass over 4600 m: 9
Hogsta punkt: Punta Cuyoc & San Antonio Pass, 5000 moh
Hogsta overnattning: ca 4500 moh
Lagsta temperatur: ca -10 grader
Antal koppar te konsumerade: ca 48
Antal potatissorter testade: Oklart, minst 10?

Författat av hammarn 13:05 Arkiverat i Peru Tagged peru trekking south_america huayhuash Kommentarer (0)

Peru

overcast 20 °C
Se Peru - July 2015 på hammarns karta över resan.

Anlande till Lima lagom mor efter en natt 12,5h direktflygning fran Amsterdam. Checkade in och kakade middag och slocknade ratt snart darefter. Lima har ett ratt daligt rykte bland resenarer, storstad (9 miljoner), konstant "dimma" denna tid pa aret vilket ger stan ett gratt intryck, stora klasskillnader och rejalt slitet pa sina hall. Nagot Lima dock ar kant for ar den fantastiska maten, det galler Peru i allmanhet men Lima i synnerhet. Jag passade forstas pa att besoka en del restauranger av klass. Det har blivit ett antal Ceviche ( farsk fisk, lime, koriander, rod lok) och Pisco Sour vid det har laget men den kulinariska hojdpunkten var nog en lysande Pasta Negra till lunch (se nedan, blackfisk och annat gott i, blackfisken ar aven hemligheten till den svarta fargen).

20150706_132113

20150706_132113

Lima ar aven vackert belaget vid kusten uppe pa en liten hojd vilket inbjuder till trevliga promenader pa "kanten" med utsikt over havet. Skumt vader dock, i princip 21 grader dygnet runt de dagar jag var dar, valdigt lite variation mellan natt och dag...

DSC_7401

DSC_7401


DSC_7414

DSC_7414


DSC_7437

DSC_7437


DSC_7392

DSC_7392

Nog om Lima, det ar inte darfor jag ar i Peru. Nasta resmal ar Huaraz belaget pa 3000 meters hojd over havet och en utmarkt utgangspunkt for vandringar och andra friluftsaktiviteter. Jag har siktet installt pa Huayhuash Circuit som ar en vandring runt bergskedjan med samma namn. Lat som jag ar sa tanker jag inte bara min egen packning nar det finns asnor att tillga sa jag letade upp en grupptur och har nu bokat upp mig tillsammans med 3 andra (en brittiska och 2 italienare) med avfard imorgon (11:e) med Huascaran. 50 USD / dag betalar jag for att frysa hacken av mig pa natten och svettas pa dan nar man traverserar diverse pass under 12 dagars tid... Naja, jag ar ju i min livs form iaf sa vad kan ga fel :)

Eftersom jag inte bokat innan blev det nagra dagar att fordriva i Huaraz men det passade bara bra da det gav mig tid att komplettera den sista utrustningen och ga nagon lattare acclimatiseringshike, i mitt fall gjorde jag det enkelt for mig och knallade upp till narbelagna Laguna Willcacocha pa 3700 moh. I ovrigt sa siktar jag pa att vila mig i form men det finns samre stallen i varlden an Huaraz att gora det pa.

20150708_175830

20150708_175830


DSC_7457

DSC_7457


DSC_7477

DSC_7477

Betydligt behagligare vader har uppe i bergen med, ca 22 grader pa dagen och runt 0-strecket pa natten, kalla natter alltsa och det enda jag gramer mig over just nu ar att jag inte har ett extra kamerabatteri, det hade behovts pga kylan och gar inte att fa tag pa i Huaraz sa risken ar val stor att endast halva vandringen kommer med pa bild...
Det marks om ca 2 veckor nar jag ar tillbaka.

Författat av hammarn 15:04 Arkiverat i Peru Tagged peru south_america Kommentarer (0)

(Inlägg 1 - 3 af 64) Sida [1] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 .. »